Att ge sig ut på spännande födelsedagsfest!

 

Semlor åt vi i helgen. Jaaaa, det är en favorit som inte finns att köpa här!

 I helgen fick jag äta ljuvligt hemmagjorda semlor. Sooooom jag har längtat efter att äta detta!! Tack Lotta med familj för detta. Ja som sagt, semlor och massor av nytankad energi fick vi i helgen genom att umgås med en svensk familj som vi har lärt känna här i Österrike. Att kunna prata med någon som är i samma situation som en själv är väldigt skönt och trevligt.
Har ju så mycket frågetecken kring saker när man flyttar till ett nytt land och språket känns som rena "grekiskan". Tvivlar på att jag kommer lära mig mer än behövliga fraser under de här åren som vi ska bo här. Ska bli intressant att se, men jag får nog ta och gå en språkkurs framöver.

I fredags så vart jag och barnen, över telefon, hembjudna till en pojke på barnkalas. Varken jag eller barnen visste vem pojken var eller vilka föräldrarna var. Inte heller visste vi var de bodde. Med lite skräckblandat förtjusning tackade vi JA, till detta lilla äventyr. Så med andan i halsen, eftersom kalaset skulle börja om en timme. Gjorde jag tjejerna kalasfina, smetade på lite maskara och läppglans i  mitt lite stressade med glada ansikte. Sprang ut en snabb promenad med hundarna samt slog in lite svenskt godis i ett paket och begav oss av mot en spännande kväll.

 

Barnets mormor kom och mötte upp oss på förutbestämd plats och sedan begav vi oss iväg i bilarna.
Väl på plats kändes ingenting alls främmande. Vi kom igång och prata direkt (engelska förstås) Och barnen var med på lekarna och hade hur kul som helst. Vi hade tänkt att stanna där en timme ca men det vart tre. Japp, superlyckad eftermiddag/kväll var det och jag känner mig lite stolt! Att jag vågade!
Snart ska vi träffas igen, mamman jag och barnen. KUL!

När vi skulle hem hade det blivit mörkt och jag lyssnade inte på navigatorn i bilen... tänkte: sådant trams. Jag hittar. Hur svårt kan det vara. Körde lite som jag trodde och då så vart det några varv runt i villakvarteren tills faktiskt stora tjejen kände igen sig och pekade ut vägen till mamma. Herregud, vad säger man...

Vi har även varit och handlat i ett stort köpcenter här, som ligger bara några minuters bilväg från oss. Dagen innefattade, kläder till hela familjen, Pizzor på Italiensk restaurang (som var underbart goda) samt lek och bus på ett s.k. "barnpassningsställe" i köpcentret. Jimmy och jag passade på att handla kläder till oss själva när barnen lekte, så smidigt och bra!

 

Här var vi och handlade. Bilden är tagen genom bilfönstret.



Åh, egentligen finns det så mycket jag vill skriva om och det är svårt att sålla ut vad jag ska berätta. Men för att inte blogginlägget ska bli en C -uppsats så berättar jag lite kort om, att vi nu i denna stund håller på att skola in lilltösen på förskolan igen. Förskolelärarna frågade vi hämtning igår om möjligtvis lilla Nova var i trotsåldern?
De var lite rådlösa över vad de skulle göra. Nova skrek och var väldigt bestämt i vad hon ville göra och inte göra.
Haha... Ja, jag gav dom i alla fall rådet att vara bestämda och konsekventa i vad som gällde på förskolan. Att personalen var tvungna att visa Nova vad som gällde. Tex att det inte var OK att springa in till syrran på andra avdelningen ena gången, men nästa gång så var det ok. Hur ska Nova veta vad hon får och inte får göra då? KONSEKVENT! Klart att stumpan försöker, hon är ju 3 år och vill bestämma allt i sin stora, lilla värld!

Visar med bilder vad vi har gjort mer i veckan. Håll till godo.





Lekt med dockor



Pysslat i svenska pysselböcker. Detta vill barnen göra ofta!



Bakat god sockerkaka

Bakat gott bröd, detta med linfrön och solrosfrön. Har inte hittat ett bra, inte för grovt mättande bröd här.

Nu har vi äntligen hittat filmjölk här i Österrike. Här är även en mjölk vi gillar.

Sedan har vi även degat med lera. Här är vår glada groda från Österrike.

Nova och jag har läst en del böcker.